Meny

Du använder redan lärande för hållbar utveckling i din undervisning

Av Maria Nordquist, Maud Wall, Måns Olsson och Peter Pripp

Undervisning i hållbar utveckling är enkelt och hoppfullt att arbeta med, åtminstone när man tänker in det i alla skolämnen. De flesta lärare arbetar dessutom redan med lärande för hållbar utveckling – utan att veta det om det. Det krävs bara en smula medvetenhet för att utnyttja lärpotentialen fullt ut.

foto 3

Hållbar utveckling handlar om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder. Hållbar utveckling, enligt FN, är: “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet består av tre delar:
• social hållbarhet
• ekologisk hållbarhet
• ekonomisk hållbarhet

Hållbar utveckling är ett återkommande begrepp i våra styrdokument och i samhället som helhet. Det finnas med i skolans värdegrund och i nästan alla ämnen, men vad innebär det och hur ska vi få in det i vår undervisning? Det görs redan mycket arbete som ingår i hållbar utveckling. En ökad medvetenhet om det kan i sin tur göra så att både arbetet och samarbete kring hållbarhetsfrågor ökar.

Hållbar utveckling handlar inte bara om koldioxidutsläpp och miljögifter utan om så mycket mer. Givetvis är miljöfrågor viktiga men i begreppet ligger också bla att ge våra elever handlingsberedskap och tillit till sin förmåga att påverka. I en värld där klimathotet är överhängande är det viktigt att unga människor kan hantera och bearbeta information, ta ställning och argumentera samt veta hur man på olika sätt kan påverka framtiden.

Resurser för Hållbar utveckling finns
Att undervisa elever så att de utvecklar förståelse för hållbar utveckling är enkelt. Det finns ofta ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor hos elever. De vill andas frisk luft, vill att djur har det bra och vill ha rättvisa mellan fattiga och rika länder.
Många lärare arbetar redan idag med hållbarhetsfrågor. Det förekommer större ämnesövergripande projekt men också enstaka moment i ett ämne. Till exempel kan en textanalys utgå från en text som handlar om hållbarhet.

Det finns många resurser i Malmö stad som skolorna kan använda. Det gäller både för lärarnas kompetensutveckling och för undervisningen. Börja i det lilla. Pröva – det är enkelt och ger eleverna hopp om ändring.

Betygskriterierna är ämnesövergripande
I varje skolämne finns ett antal förmågor som ska bedömas. Dessa förmågor kan vara av karaktären “analysera hur…”, “värdera lösningar på…” eller “använda (skolämnets) begrepp och modeller.” Visserligen följer ett ämnesspecifikt innehåll på varje förmåga, men i grund och botten är det just analys, jämförelser, begreppsförståelse och informationshantering som står i fokus. Detta är något som varje elev ska få träna på och varje pedagog ska bedöma.

Samarbete och samsyn underlättar arbetet med att bedöma och betygsätta eleven och ger dessutom en betydligt mer samstämmig betygsättning på skolan. Det centrala innehållet för samtliga skolämnen ger stöd för lärande för hållbar utveckling och därför kan det vara lämpligt att låta bl.a. det ämnesövergripande arbetet kretsa kring just detta.

Smärtfritt samarbete, på riktigt
I årskurs 9 gör vi ett stort arbete kring FNs Millenniemål, där vi samarbetar i ämnena sv, sh, ge, hi och en. Utöver den rent språkliga bedömningen i skriftlig framställning och texthantering i ämnena sv och en, finns förmågor som kan bedömas utifrån flera av ämnena. Eleverna behöver bara skriva ett arbete, men kan tillgodoräkna sig det i upp till fem ämnen.

Vi har lärt oss att det kan gå ganska enkelt och smärtfritt om man startar på en enkel nivå. Börja samarbeta med några få kollegor och kring ett ämnesområde som känns naturligt.

Lärares samarbete och inflytande
Lärare, rektorer, tjänstemän, politiker och media fokuserar oftast på det som är enkelt att mäta: resultat i enskilda ämnen och behörighet till vidare studier. Det finns strukturer i skolan som gör att det oftast blir fokus på de enskilda ämnena och inte på det övergripande uppdraget som anges i läroplanen. Bland annat demokratisk fostran, miljöperspektiv och hållbar utveckling är delar av skolans övergripande uppdrag. Ansvaret för det uppdraget vilar på rektorer och lärare. Skolan måste även arbeta med det som är svårt att mäta.

Rektorcirkel Öresundsklassrummet (15) bbh Foto Peter Mulvany

Det böjar med en bra rektor
Lärare som arbetar tillsammans och som har inflytande över skolans organisation har rektorer som har skapat goda förutsättningar.

Att samarbeta kring hållbar utveckling tar tid. Här spelar skolledaren en mycket viktig roll genom att ge sina lärare utrymme till samplanering. Det behövs en tydlighet i organisationen, systematik i utvärdering och kompetensutveckling. Det krävs att rektorerna ger lärarna stort inflytande över bemanning och schemaläggning. När lärarlaget gemensamt lägger upp sin planering öppnas möjligheterna till samarbete mellan skolämnena. Det som är viktigt att komma ihåg är att eleverna gynnas av att inse att kunskap inte är ämnesspecifik utan återkommer inom fler skolområden och framförallt spelar roll för livet utanför skolan.

Tips till arbetslag som vill komma igång med samplanering
Her er fire smarte genveje til effektivt lærersamarbejde om undervisning i bæredygtig udvikling. Planlæg og del arbejdet for hurtigt at komme i gang i egne små tværfaglige lærerteams.

– Strukturera upp läsåret genom att skriva in planeringen i de olika skolämnena
– Jämför din planering med dina kollegors. Var och när finns det möjlighet till samarbete?
– Börja i det lilla, samarbeta tex bara mellan två ämnen i början
– Använd elevernas arbeten och bedöm dem enligt mer än ett skolämne

Ét svar til “Du använder redan lärande för hållbar utveckling i din undervisning”

  1. Hej Öresund!
    Tack för info och bra exempel. Vi har bra läroplaner men behöver få bättre fart i undervisningen. Det behöver tryckas på politiken vad det gäller skolutveckling, uppföljning, lärarutbildning och samverkan i samhället. I valet arrangerade WWF och andra organisationer utfrågning av politiker för att se vad partierna tycker om våra rekommendationer. http://www.wwf.se/utbildning/utbildning-startsida/1576213-pverkansarbete-utbildning
    Vad tycker ni om våra rekommendationer? Hur är läget i Danmark?
    Heja!
    Gitte Jutvik Guterstam
    Världsnaturfonden WWF

Skriv et svar

Din e-mailadresse vil ikke blive publiceret. Krævede felter er markeret med *